Gasservice i Stockholm behövs när användningen av gas ökar

I en del länder är användningen av gas i hemmet en självklarhet. I Sverige har elektriska spisar på många håll ersatt gasspisen. Stockholm har satsat på gas och byggt ut sitt nät av underjordiska gasledningar så att det sammantaget blir ungefär femtio mil. 

Det stora intresset för att använda gas gör också att det behövs kunnigt yrkesfolk. Man behöver erfarenhet för att arbeta med Gasservice stockholm men företag i branschen har funnits länge så de har följt utvecklingen och har bra koll. Man ser över gasledningar och gammal utrustning och installerar nytt. Gasen består till hälften av luft, resten är naturgas. Den är osynlig men man tillsätter en doft för att kunna spåra en eventuell läcka.

Det är inte bara hemmen som använder gasspisar för matlagning. Ingen restaurangägare skulle vilja byta bort sin gasspis mot en elektrisk spis. Fördelen är att man får så omedelbar effekt av den öppna gaslågan. En effekt som låter sig dröja av en elektrisk spisplatta eller ugn. De behöver tid att värma upp sig först. När man sedan stänger av gaslågan så är värmen omedelbart borta och ingen lömsk eftervärme ligger kvar.

 

 

Säkerheten kring gas och gasledningar har ökat och gjort det tryggt att använda gas

Äldre spisar och utrustning kunde läcka. Lågan lunde slockna medan gasen var på och ett kök kunde väldigt snabbt förvandlas till ett eldhav. Modern utrustning har säkerhetsspärrar som gör att de riskerna inte längre finns kvar. Självklart behöver man regelbundet kontrollera sin utrustning, men alla krav på säkerhet vid tillverkningen har höjts och nya bättre material används numer.

Företag som arbetar med gasservice kan installera ny utrustning och de har behörighet att dra anslutningar till gasnätet om det inte redan finns. Man kan också köpa en modern gasspis som de levererar och monterar på ett säkert och professionellt sätt.

Steget mellan “windows” och “fönster” är oväntat kort

Visst är det lite spännande med språk? Framför allt när det gäller ords ursprung. Ta bara ett sådant ord som “fönster” till exempel. Det är ett exempel bättre än många andra. Ordet går att spåra tillbaka ända till det latinska språket. Fönster på latin heter nämligen “fenestra”, och det var där det började. Via Tyskland och ordet “fenster” fortsatte begreppet leta sig norrut. Och idag står vi här med ordet “fönster” som extremt etablerat i det svenska språket. Häftigt va? 

Men det går att gå ännu djupare än så. Eller snarare bredare. Det vi idag kallar för “fönsteröppning” kallade man förr för “vindöga”. Här ser vi en slående likhet med norskans “vindu”, och inte minst engelskans “windows”. I vissa delar av landet, i Småland till exempel”, kan man fortfarande höra svenskar använda ordet “vindu” för “fönster”. Våra språk är med andra ord inte så olika varandra som man kanske skulle kunna tro alltid. 

 

Intressanta fakta om fönster

Det finns förstås fler exempel är fönster på hur olika språk hänger ihop och hur lika de egentligen är. Men låt oss hålla oss till fönster, eftersom den här texten egentligen inte ska handla om någonting annat än just fönster. Det vore himla synd om vi trillade bort från ämnet och snarade in oss i en språkdjungel långt borta från fönstrets essens. Så nu återgår texten till fönster. Vad kan man mer prata om för intressant med just fönster? 

Tja, kanske det att det första fönsterglaset man hittade kan spåras tillbaka ända till 79 år efter Kristus. Nästan 2 000 år sedan alltså. Fönsterglaset hittades i den italienska staden Pompeji. Det är väl ändå ganska häftigt att fönsterglas har funnits så länge? Innan dess var fönster bara ett hål i väggen. Inte särskilt trevligt. Och absolut inte speciellt inbrottssäkert. Tur att utvecklingen har gått framåt sedan dess.